JL Safety medverkar i ny säkerhetsutbildning om cobots
Hur kan människa och robot samarbeta på ett säkert sätt? Säkerhetsexperterna på JL Safety hjälper yrkesverksamma inom industrin att göra riskbedömningar för robotar anpassade för kollaborativt arbete.
– Det finns de som säger att det bara är att ”tuta och köra igång”, men det är inte riktigt så enkelt. Du måste göra en riskbedömning och CE-märkning av tillämpningen där din cobot ska användas, säger Karl-Eric Backman, utbildare och konsult hos JL Safety.
Karl-Eric har utformat en del av industrikursen i människa-robotsamarbete som Högskolan i Skövde håller just nu. Den workshop som Karl-Eric höll på ASSAR Industrial Innovation Arena i Skövde hade temat ”säkert samarbete mellan människa och robot med fokus på kollaborativa robotar”.
Till viss del handlar det om att avliva myter, menar Karl-Eric. Till exempel föreställningen att en cobot är CE-märkt enligt Maskindirektivet bara för att det står CE på den.
– Maskindirektivet delar upp maskiner i två sorter, dels färdiga maskiner och dels maskiner för inbyggnad. Till de senare räknas cobots. För att uppfylla kraven enligt maskindirektivet så får en cobot inte tas i bruk förrän du bland annat har gjort en riskbedömning och CE-märkt tillämpningen utifrån var coboten kommer att befinna sig och i vilka lägen den kommer att ha människor omkring sig, säger Karl-Eric.
Intresset för cobots växer snabbt, både bland maskintillverkare och produktionspersonal inom tillverkande industri, men också i helt andra sammanhang som offentliga miljöer på mässgolv, i butiker och inom sjukvården.
En stor del av framgången ligger i själva enkelheten, att en cobot programmeras enkelt på plats där den ska användas, med hjälp av en touchskärm. Även den som aldrig programmerat tidigare brukar med relativ enkelhet klara av att tala om för en cobot vad den ska göra.
Men så var det då den där riskbedömningen och CE-märkningen. Grundmomenten för en cobot handlar ofta om att gripa och flytta föremål. Vad händer till exempel om du sätter ett farligt föremål i handen på en cobot? Karl-Eric förklarar:
– Grundprincipen i all riskbedömning är frågor som: Hur allvarligt kan du skada dig och hur stor är sannolikheten att du gör det?
Det handlar om att värdera riskerna, hitta en lösning, och sedan värdera riskerna igen efter åtgärderna. Blev det tillräckligt? Andra frågor man behöver ställa sig när det gäller cobots är maskinens begränsningar och vilka som använder den. Är det specialutbildade användare? Används den i öppna eller slutna miljöer?
– Vi funderar på framöver att också arrangera kurser om cobots och säkerhet i egen regi. Nu i coronatider har vi valt att inte ställa in, bara ställa om. Så gott som alla våra kurser kan hållas med hjälp av videomöten och även konsultation och riskbedömningar går att genomföra på distans, säger Karl-Eric Backman.
Text: Gabriella Mellergårdh
Värt att veta om cobots!
En cobot är en kollaborativ robot, alltså en robot som är anpassad för att kunna vara aktiv tillsammans med människor utan att vara instängd i en skyddande maskincell. Cobots kan ha många roller, allt från att utföra monotona och ergonomiskt krävande uppgifter till att transportera material och göra kvalitetsinspektioner.
Cobots uppfanns redan 1996 och patenterades tre år senare av Ed Colgate och Michael Peshkin, Northwestern University, men möttes av skepticism från tillverkande industri under många år. De stora robottillverkarna kom så småningom igång med cobots; KUKA släppte sin första LBR 3 år 2004, sedan kom Universal Robots med sin UR5 år 2008, därefter kom FANUC CR-35iA år 2015 – samma år som ABB släppte sin YuMi som var den första coboten med två armar.